Sf mått och hb värden

Har varit hos bm nyss. Men det känns verkligen som att besöken är onödiga. De känns som att de varken ger mig eller Peter ett smack. Nästa gång behöver älsklingen inte följa med. Bara så onödigt att han ska behöva ta ledigt från jobbet och förlora pengar på det.

Hon hittade först inte hjärtljuden så då frågade hon om den brukar leva om mycket? (Trodde hon att den lille var död?) Sen efter ett tag hördes dem. 145 slag i minuten.  Det lät nästan som en galloperande liten häst.

Järnvärdet mitt är alldeles för lågt. Bara 102 och det ska egentligen ligga på minst 116 om man inte är gravid. Så nu är det dags att börja knapra niferex. Hon frågade även om jag hade sprungit dit efter att hon tagit blodtrycket. Tydligen så var det för högt!
Sf måttet var 23 vilket passar sig när jag är i vecka 24. Nästa tid är om 4 veckor.

Sådant är självklart intressant att veta och det är därför man längtar efter att komma tillbaks så att man får höra det lilla hjärtat slå igen. Men på något sätt så känns det inte speciellt när man kommer dit. Som att de inte förstår att det är stort och viktigt för en själv.

Grannen ovanför ger ifrån sig en jävla massa ljud så att plugga är väl inte det bästa man kan göra. Jag får nog ta det på onsdag, torsdag istället. Nä, nu ska jag hoppa in i duschen.

Kommentarer
Postat av: helena

jag har bara varit 2 gånger hos bm än. inskrivningen tyckte jag var kul, bara för att vi fortfarande inte berättat för någon då och det var så kul att få prata öppet om bebisen. men andra gången var rätt trist, det enda roliga var att höra hjärtljuden.
emma berättade att när hon var hos bm så hittade de inte hjärtljuden och då hade bm varit helt otrevlig och låtit som om bebisen kunde vara död! istället för att lugna henne och säga typ att "ibland är det svårt att hitta rätt" eller nåt sånt. dåliga barnmorskor!

2007-09-10 @ 18:29:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0