Längtar
Jag längtar så mycket. Längtar, längtar, längtar!
Har legat hela morgonen och läst förlossningshistorier och berättelser om deras nyfödda. Jag blir helt tokig, imorgon är det halva tiden kvar. Hur ska man kunna vänta så länge? Jag får väl helt enkelt tänka på elefanterna som måste vara gravida i 22 månader.
Sitter och storlipar ikapp med Oprah där de visar en familj som förlorade deras dotter vid födsel. Sånt får mig att må illa och bli orolig. Hur fan ska man klara av att fölora sin lilla som man har burit på i nio månader?! Jag oroar nog mig alldeles för mycket.
Ska gå och göra mig iordning och försöka skriva ihop ett mat schema då jag håller på att bli knäpp över att bestämma vad vi ska äta varje dag.
Jag såg också Oprah, hon måste ju ha varit i chocktillstånd! Jag hade varit helt förstörd! Som tur är så var jag tvungen att springa ut, annars hade jag suttit och lipat hela dagen haha!
Tack så jättemycket för den fina kommentaren i min blogg. Det värmde verkligen!
Jag känner så igen mig när du skriver att du oroar dig för bebisen i magen. Speciellt när man ser och hör om program som Oprahs. Hoppas ni mår toppen!
