4 Veckor
Hon utvecklas mer och mer för var dag som går. Hennes stora ögon söker mer och mer kontakt. Hennes sömn har ställt sig tillrätta (ta i trä) och hon sover hela nätterna. Vanligtvis somnar hon vid 23-24 efter en vakenperiod från 21.
Vi var hos barnmorskan igår. Gumman har verkligen blivit stor. Hon är 57 cm lång och väger 4680 gram. Det betyder att hon har vuxit 6 cm och gått upp 630 gram på 4 veckor. Hon har haft en riktig tillväxtperiod. Nu när tillväxtperioden verkar ha lagt sig för en stund så sover hon mer och äter mindre. Förr åt hon minst 8 gånger på en dag men det har gått ner till kanske 6 gånger. Skönt för mig. Men det är inte alls lika jobbigt att amma längre. Både jag och brösten har vant oss. Det sprutar fortfarande men efter att jag har börjat göra avbrott och byta bröst så är det inte lika farligt. Brösten blev inte heller lika sprängfyllda när jag gav ersättning som de blev första gången.
Har varit på middag med gamla klasskamrater och träffat Malin och Milla. David knäppte jättefina kort på flickorna ihop och jag ska lägga ut fler bilder så fort jag får mina vantar på dem. Det skiljer bara 6 veckor mellan Tilde och Milla och vi får helt enkelt börja besöka Kiruna oftare, både för att träffa morfar och Malin och Milla.
Var in till stan för en fika med alla de nyblivna mammorna. Kom sent till mat och prat uppe i shopping men de satt fortfarande kvar. Trodde att de skulle se konstigt ut med en sådan stor grupp med mammor och barn och barnvagnar. Men det var inget jag behövde oroa mig för. Hela stället kryllade av mammor som ammade, barn som grät, lekte och sov och barnvagnar som stod uppradade efter varandra. Jag har aldrig sett något liknande. Tilde sov sig igenom hela träffen. Eller Tilde sov sig igenom hela dagen.
Håller på att tvätta och väntar på att Tilde ska vakna så att jag kan ge henne mat innan jag far iväg till solariet. Ska även handla så att jag kan baka mina underbara semlor. Om jag är bra på något, så är det att baka semlor (ta i trä än en gång).
Det är verkligen roligt att skriva när det uppskattas. Blir väldigt glad för alla fina kommentarer.
Det krävs planering
Livet är underbart
Igår provade vi att ge Tilde ersättning för första gången. Peter såg stolt ut när han fick ge mat åt sitt barn. Jag hade ont i brösten för att jag vart tvungen att hoppa över några matningar. Brösten läckte så in i norden på natten så att jag för första gången längtade tills Tilde skulle vakna så att hon kunde få äta. Hon hade inga problem att ta flaskan så det var tur. Nu kanske man kan våga sig ut och fika eller hälsa på folk utan att behöva snabba sig hem för att amma.
Satt och vaggade Tilde till sömns och så kom ett brakljud från baken. Gick och bytte. Under bytet vid skötbordet såg jag att det var påväg mer "brakljud". Det kom med ett sprut och jag hann hoppa åt sidan. Hon missade mig med en centimeter. Hela badrumsgolvet blev fullt av "brakljudet". Peter stog med kväljningar och en tandkrämstub under näsan för.att undvika lukten, jag med Tildes ben i vädret och "brakljud" överallt samtidigt som vi försökte ta av hennes klänning. Jag har inte skrattat så mycket på länge. Trodde aldrig att jag skulle skratta så mycket åt att någon gjorde "brakljud". Hon förgyller mitt liv med vad det än må vara.
Har börjat gå ut och promenera nu. Känns skönt när man inte längre vankar sig fram som en valross. Men svettet rinner när jag är framme i stan. Är jättevarm men får ändå de där förbaskade knölarna i brösten. Ska köpa en stegräknare och se till så att jag går ett visst antal steg per dag. Nu slutar jag även med läsken. Tilde blir så orolig i magen av kolsyran. Jag får hålla mig till läsk på helgerna. (Fan också!)
Har fått besök av min kusin Maria i helgen. Fick ett presentkort på 90 minuters ansiktsbehandling. Det uppskattas jättemycket och jag ser fram emot att få göra något för mig själv. Som hon sa " Det är ju trots allt du som har gjort jobbet". Jag håller med henne! Ska gå in och boka en tid när jag ändå ska in till stan imorgon. Ska öppna ett sparkonto åt vår gumma. Ett konto som hon inte kommer att kunna ta pengar ifrån förrän hon fyller 18 år.
Väntar med spänning på att få tillbaka uppgifterna från skolan. En uppgift har blivit rättan och VG:ad. Känner mig väldigt stolt att jag fick så bra på en gruppuppgift som jag gjort ensam. På något sätt saknar jag skolan. Skulle absolut inte haft tid med det men jag tycker om att skriva arbeten och ha tider att passa. Är en väldigt planerad människa och det är verkligen något som jag har behövt anpassa sedan Tilde kom till världen.
Jag är fylld av lycka. Det går verkligen inte att beskriva. Helgen har varit underbar och Peter och jag har fått tid till varandra för första gången. Vi låg och myste. Peter höll om mig och jag höll om Tilde. Jag har en underbar familj.
Hagelbössa
Dum som jag var igår så kollade jag bara på termometern och inte ut genom fönstret. När jag konstaterat att det bara var + 0.4 så blev jag lycklig och berättade genast för Tilde att det skulle bli promenad. När jag sen drog upp gardinen såg jag till min stora fasa knappt ut genom fönstret pågrund av all snö. Det stormade och snöade som aldrig förr och jag ställde genast in promenaden.
Måste försöka framkalla bilderna från min graviditet fram till nu men sidan är omöjlig och låser sig hela tiden. Hur gör de som är ännu mer otekniska än mig? Tildes mormor har sponsrat så att vi ska lägga in födelseannons i tidningarna. Det hade inte behövts men hon tyckte att det " var en mormors rätt". Självklart tackar man inte nej till "en mormors rätt". Jag hoppas på att det finns fler saker som är hennes rätt.
Jag känner mig utvilad. Nu har jag vant mig vid det här tempot. Hinner sova en stund på kvällen och sen tar jag över på natten. Vaknade vid 01 inatt och såg Peter sovandes med Tilde på bröstet. Jag snodde henne och satte henne till mitt bröst istället. Hon påminner lite om skalman, Hennes inbyggda mat och sovklocka verkar fungera ypperligt.
Stygnen lossnade igår. Eller iallfall ett utav dem. Tråden är dötjock och påminner och de man har när man broderar. Tänk då hur nålen ska se ut! Hade planerna på att spara stygnen så att Tilde får se när hon blir äldre vad hennes mamma verkligen gick igenom för hennes skull. Men så långt går jag inte, det räcker med allt annat jag sparat. Måste sätta igång med att skriva i alla hennes böcker också.
När Peter kommer hem från jobbet brukar han vara med Tilde mer än mig. Han leker med henne. Jag är dålig på att leka men eftersom att jag sett att det gett effekt när hon varit på dåligt humör så gav jag det ett försök. Vi leker hagelbössa. Laddar rumpan och skjuter iväg henne. Hon tittar alldeles föundrat och sen så slutar hon gråta. Peter tycker det är jätte kul och även Tilde så jag kunde ju inte ge det annat än ett försök. Hon tyckte om det även fast det var mamma, maten, blöjbytaren, tröstaren som lekte. Peter är självklart också blöjbytaren och tröstaren (Peter tar alla bajsblöjor eftersom att Tilde är expert på att hålla sig till Peter kommer hem).
Igår kom även hennes personnummer så nu är hon en svensk medborgare!
Trött
20 dagar
Det som är så svårt när de är i den här åldern är just att försöka skapa en rutin. För hur gör man när man vill behålla dagen som varit och göra alla andra dagar likadana? Det går nog inte, men ändå så tjatar barnmorskan om att vi ska väcka henne och inte låta henne sova för långa stunder på dagarna. Det betyder att jag måste ställa klockan eftersom jag också passar på att sova när hon sover. Det betyder ytterligare att jag får ännu mindre sömn.
Jag försöker hela tiden analysera allt som gjorts under dagen för att se om det var något speciellt jag åt som gav henne den där magvärken eller om det var något speciellt vi gjorde för att hon mådde så gott. Igår kväll badade Peter gumman och jag gjorde kolikmassagen. Har även börjat göra pauser när hon äter eftersom att hon snabbar sig alldeles för mycket och därav kanske sväljer alldeles för mycket luft. Eller kan det var för att vi smörjde hennes tunga med det lila klegget för att lindra torsken hon fått? Detta resulterar i att jag kommer vilja göra om exakt samma saker idag som gjordes igår. "Hur var det nu jag höll henne när hon somnade så där snabbt?" Detta kan hålla på förevigt och jag vet att det inte spelar någon roll alls hur mycket jag än spekulerar. Hon är trots allt bara 20 dagar och självklart är det inte så konstigt att hon har lite ont i magen eller att vi inte har några ihållande rutiner.
Älsklingen ligger och sover fortfarande. Det har gett mig chansen till att äta min lunch, tömma kameran och uppdatera bloggen. Känns skönt att få något annat gjort än att bara sitta med tankarna om hur jag kan göra allt så bra som möjligt. Alla vill vi självklart vara världens bästa mammor till våra barn eller världens bästa pappor. Jag ser mig som världens bästa mamma, världens bästa mamma för mitt barn.
Jag misstänker att både jag och Peter är alldeles för snabba med att ändra ställning när hon gråter, smeka henne i håret och gulligulla hela tiden. Hon får aldrig chansen till att vara utan oss. Igår när jag skulle på toaletten så satt jag ner henne i babygungan. Just när jag satte mig ner på toaletten så började hon gråta. Fick lite smått panik där inne när jag inte kunde trösta henne på direkten. Hon fick helt enkelt ligga och vänta en liten stund. När jag sedan kom och plockade upp henne så blev hon så lugn. Nästan som att hon trodde att jag övergett henne men sen ändå kom tillbaka. Känslan när hon håller om en är underbar. När hon riktigt myser med en.
Det som känns så otroligt är att jag ska följa hennes utveckling. Ända tills hon blir gammal. Jag ser redan nu att hon inte ser likadan ut som hon gjorde för 20 dagar när hon föddes. Hon har blivit äldre och ändrat utseende. Hon har fått söta valkar på låren och hennes dubbelhaka har blivit större. Hennes hår har växt och hon har lyckats få en söt liten "elvisfrisyr". Hon blir bara mer och mer Tilde.
Idag blir det nog inte mycket gjort. Ska hoppa i säng så att jag hinner sova lite till. Sen ikväll är det städning på jobbet och jag kanske tillochmed passar på att sola. Jag verkligen älskar livet. Tänk att jag har min underbara lilla dotter och min underbara fästman. Det kan inte bli bättre än så här!
Ursäkta
Ska uppdatera och lägga in nya bilder så fort tiden ges.
Vilken natt!
Jag återkommer..
Underbara känsla
Kärleken man upplever till sitt lilla barn är något jag aldrig trodde att jag skulle få uppleva. Den bara växer och blir starkare hela tiden. När jag har varit utan henne i några minuter så saknar jag henne. Igår när mormor och "gammelmoster" pysslade om Tilde ville jag bara ha tillbaka henne. Det går verkligen inte att beskriva hur det känns för de som inte har upplevt det. Tänk så mycket kärlek till en sådan liten människa.
Tilde och jag ska köra Peter och Daniel till sunderbyn för poker. Vi ska mysa här hemma med chips och dip. Gungan var en succé! Tilde somnade på direkten. Hoppas den fungerar så lugnande på nätterna också. Ska lägga ut film och bilder så fort jag för över dem från kameran.
Igår blev det en långpromenad. Jag var slut vid malmuddsbron och hade värk. Tilde mådde gott i vagnen och sov igenom hela promenaden och stanbesöket. Var första gången jag köpte kläder utan att prova. Kunde inte tamed Tilde in i provrummet och ville definitivt inte lämna henne där utanför heller. Så jag kom hem med 2 líkadana tröjor i 2 olika storlekar. Tur att en passade. Sen idag blev det stan igen. Har handlat nya leggins och 2 nya tröjor så att jag iallafall har något att ha på mig trots påsen på magen.
Nu ska jag ta och vila en sväng.
Gungan har anlänt
Blev en Fisher Price - Rain forrest. Den är stor, ful och dyr! Men vi hoppas på att den är användbar. Gumman har inte haft tid att prova den ännu så det blir premiärtur ikväll!
Roligt
Älsklingen har somnat på amingskudden. (Tilde, inte Peter) Jag lycakdes pilla upp datorn i knät utan att hon vaknade. Telefonen ringer men den ligger någonstans under täcket och jag struntar i den istället för att börja böka runt den fridfulla dottern i knät.
Det har varit ytterligare en vakennatt med gråt. Inget tandagnissel, för de (tänderna) har inte dykt upp än. Hon lyckades somna på min mage vid 4 tiden efter att ha varit vaken sen klockan 21. Jag somnade också men vaknade till vid 05.30 av att både jag och Tilde var blöta i svett. Fick gå och byta kläder och blöja. Väckte Peter och han fixade frukost. Damen somnade om igen vid 8 och vi fick äntligen sova ut i 3 timmar.
Idag ska vi troligast köpa en gunga. En babysitter som gungar. Eftersom att styrkan i mina armar inte räcker till till mer än två minuters gungning så satsar vi nog på en gunga istället. Hon gillar att gungas framochtillbaka i sidled. Ska även in till stan en sväng för att se om de har något amningslinne på H&M. Behöver ett som jag kan ha under de vanliga kläderna om jag ska kunna vistas bland folk. Men hur gör man när det andra bröstet sympatiläcker så pass mycket att amningskoppen överfylls och behövs tömmas. Jag kan ju inte sitta och tjorva med det bland folk!?
Ska nog kolla om Gina har något plagg att erbjuda. Jag måste ju erkänna för mig själv att det kommer ta ett jäkligt bra tag innan jag kommer att komma in i mina gamla plagg. Provade mina största byxor jag haft innan graviditeten och de kommer knappt upp över höfterna. Fan också. Sen kan jag informera om att bristningarn inte heller har minskat utan snarare ökat då jag har haft så mycket hormoner i kroppen. Självklart är allt värt det med tanke på vad jag har fått fram. Jag förundras över att hon ens har varit i min mage. Det är ju otroligt!
Ska nog klä på gumman och gå en liten promenad. Känner att jag behöver komma ut en sväng.
Lycklig
Dagen har varit otroligt bra. Den bästa dagen hittils. Tilde har varit vaken under dagen och vi har pratat och myst på. Jag har hunnit städa och duscha och fått känna mig som en människa för en gångs skull. Amningen känns också bättre. Allt känns jätte bra!
Borde gå och lägga mig och sova en stund nu medan gumman sover. Vet ju inte om det blir en vakennatt eller en sovnatt. Har inte ro i kroppen för att sova, tänker bara på hur lycklig jag är och hur mycket jag älskar min lilla familj.
En underbar födelsedag
Peters första arbetsdag idag. Det känns bra. Jag och Tilde har myst på hela dagen och nu har hon lyckats somna. Jag ska försöka städa lite och äta, för det hade jag helt glömt bort. Gud vad hon är underbar min dotter.
Har börjat ge minifom för hennes mage och det verkar redan visa på resultat. Inte alls lika mycket magont. Hon har även fått spy och bajsa idag. Jag är så stolt!
Tröttare kan ingen vara
Jag skulle aldrig byta bort det i hela världen. Det är det bästa som har hänt mig. Men jag blir på dåligt humör och Peter får ta smällarna för det. Jag förstår att det kan slita på förhållanden under den första tiden. Peter har lovat mig att det inte ska få slita på vårt. Vi får inte glömma bort att älska varandra. Jag älskar som aldrig förr. Trodde inte att han hade en sån här underbart stark sida som han har. Han är helt enkelt allt i mina drömmar. Min stöttepelare, Mannen i mitt liv.
Någonstans i all förvirring, trötthet och ledsamhet så är jag världens lyckligaste. Jag har världens finaste man och världens finaste dotter. Det gäller bara att tänka positivt när det känns tungt och svårt.
Hur gör man?
Inatt har gumman gråtit och gråtit. Vi misstänker att hon har ont i magen när jag har ätit mjölk. Så nu är det slut på mjölkprodukter så kanske hennes mage blir bättre. Hon har inte bajsat på 3 dagar så det gör en lite orolig. Fast det ska tydligen vara normalt, en del bebisar bajsar varje dag och en del var 12:e dag. Min lilla Tilde pruttar helst.
Hon blir lugn när hon får suga på tutten. Men det som är jobbigt är att hon inte riktigt har lärt sig att behålla tutten i munnen så när hon tappar den så blir det sura miner. Och jag misstänker att det lär ta ett tag tills hon kan sätta in den i munnen själv.
Känns jobbigt att vara trött. Det ger en dåligt samvete. Som att man inte räcker till. Nu börjar smärtan att avta iallfall. Det är som att det är uträknat att de 10 pappadagarna ska hinna göra mamman frisk.
Gud vad jag är full av känslor. Jag trodde aldrig att man skulle kunna älska någon så här mycket. Det värker i mig när jag vet att hon har ont. Nu har tutten ramlat ut.
Tilde
Vi köpte tulpaner åt mormor. Hon älskar tulpaner och hon älskar att se Tilde så besöket var väl uppskattat.
Det är konstigt vad jag svettas på nätterna. Kommer i vågor. Jag blir genomblöt överallt. Måste torka av mig med handdukar. Peter var vaken med Tilde så han fick se hur mycket jag verkligen svettades. Undrar om det är hormonerna ellre om det bara beror på att jag är sjuk?
Tack för råden om tranbärsjuice för uvi. Ska köpa det idag men det känns redan som att det har blivit bättre. Har pressat i mig massor av vatten och apelsiner för att påskynda läkningsprocessen.
Peter har farit till jobbet för att isa av bilen. Jag och Tilde ligger i sängen och kopplar av, eller Tilde sover. Jag väntar på att hon ska vakna så att jag får byta på henne och mata henne. Måste börja sortera iordning korten vi har knäppt på henne för framkallning. Saken är den att alla kort man tar på henne är kort som är superfina och kort som man vill behålla.
På torsdag fyller jag år. Det har jag knappt tänkt på. Är inte så viktigt nå längre. Det som känns jobbigt är att Peter börjar jobba på torsdag. Det kommer bli första gången jag kommer vara ensam med Tilde en hel dag. Jag tror det kommer gå bra men jag tror jag kommer att vara trött. Peter kommer ju inte kunna vara uppe med henne på natten utan då får jag vara vaken hela tiden hon är vaken.
Jag bjuder på ett kort från solningen på 56:an.
Älskar så mycket!
Med foten på babysittern sitter jag och avgudar min dotter. Hon nyser och tittar förundrat omkring sig. Inatt har vi sovit mycket och gott. Så skönt!
Gårdagen innehöll verkligen inte mycket sömn utan mest snuttningar. Tilde känner lukten av bröstmjölk och ger sig inte med snuttningarna efter matning. Efter att jag hade hållt på i 6 timmar så gav jag henne till peter och då somnade hon på direkten. Hon trivs bra där.
Jag tror inte riktigt jag förstår ännu att hon är min. Jag slås av chocken flera gånger per dag när jag ser på henne. Mina bröstvårtor har börjat läka lite nu så det gör i allafall inte lika ont att amma och vi fryser in fullt med mjölk så att Peter också ska kunna ge henne mat sen.
Hade velat träffa folk och vara ute och ränna men jag orkar inte ännu. Nu har jag nog fått urinvägsinfektion också. Ger det inte med sig så måste jag nog kontakta vårdcentralen imorgon. Tål dock inte penecilin så jag vet inte vad de ger en istället. Idag blir en dag då vi bara ska sitta inne och inte träffa någon. Jag ska nog inte ens klä på mig kläderna.
Gumman i babysittern!
Jag önskar..
Har använt mjölkuppsammlaren för första gången idag. Kändes skönt att slippa blöta ner handukar. Mitt "sympatiläckande bröst" gav 50 ml vid en amning, Jag kommer alltså att kunna frysa in en hel del med tanke på att jag ammar cirka sju gånger per dag. Om jag har räknat rätt så bör det bli 350 ml. Hur mycket äter en bejbis per gång? Kan tänka mig att hon ska få i sig massor när hon suger i 20 minuter. Hon snuttar inte bara utan suger för fullt.
Idag har vi haft besök av Tildes farfar och farmor Åsa, farbror fredrik och gammelfarmor och gammelfarfar. Tilde har fått en helt underbar Ior fotölj. Hon kommer inte kunna använda den på ett bra tag men jag älskar den. Av gammelfarmor och gammelfarar fick hon 500 kronor och en jättefin kjol med tillhörande tröja. Jag ska fota och lägga upp bilder så fort jag får tid.
Vi har varit på BVC idag. Tilde har gått upp i vikt. Nu väger hon 4190g så det visar att hon äter som hon ska. Vi fick även vår premiärtur med vagnen igår. Var jätte skönt att få röra sig ute eftersom det inte har hänt på ett väldigt bra tag. Jag var totalt slut efter den lilla promenaden till Coop, Peter fick putta på i uppförsbackarna för att jag skulle ta mig upp i halkan.
Nä, nu är min lilla ängel hungrig.
Familjen
Efter en blöt och svettig natt med lite mer sömn än vanligt så börjar jag må bättre. Har en nätstrumpa med fetvadd på brösten och duschar och masserar för fullt. Igår var vi förbi mormor. Var helt underbart. Fick chansen till att sova, både jag och Peter och sen så passade jag även på att låna badkaret.
Mormor hade hand om Tilde medan vi sov och badade. Gumman fick vänta längre än vanligt på att äta och därför har nu en rutin skapats istället för matning hela tiden. Nu funkar allt jätte bra. Hon äter i 10 minuter på varje sida och sover sedan i allt från 3 till 5 timmar och så vaknar hon och vill äta igen. Det är så skönt och jag hoppas att det håller i sig. Det ger även mina bröst en stunds vila.
Det är en sådan sjuk känsla. Jag är mamma. Tilde är min. När hon ligger bredvid mig och jag sniffar på henne så slår det mig då och då, Jag är mamma! Gud vad jag älskar min familj. Peter är nog den underbaraste och ställer upp och stöttar mina gråtperioder, min glömska och min trötthet.
Tusentals tulpaner till min mamma och Tildes mormor
TACK
Tack så jätte mycket för alla kommentarer. Jag blir rörd, speciellt nu när jag är inne på femte dagen och mjölken har runnit till. Jag gråter hela tiden.
Har fått mjölkstockning och har inte speciellt mycket tid över då gumman prioriteras.
Jag återkommer så fort som möjligt, det rycker i skrivfingrarna.
En stjärna är född
Värkarna satte igång rätt kraftigt natten till den andra januari. Det var svårt att veta hur det skulle kännas. De var ihållande och sömn blev det inte mycket av den natten. Peter hade farit iväg till jobbet efter julledigheten men på jobbet blev han inte långvarig. Redan vid elva tiden på morgonen så kände jag att det gjorde riktigt ont. Jag ringde förlossningen för att vara på den säkra sidan och de ville att vi skulle ta med våra saker och komma in. Då hade jag klockat värkarna till var tredje minut i över sex timmar. 
Värkarna syntes när de gjorde CTG - kurvan. De kom regelbundet med var femte minut men jag hade bara öppnat mig en centimeter. Vi blev ivägskickade på en promenad i en timme för att se om det var på väg framåt eller bakåt. Nästa CTG -kurva som gjordes kom värkarna mer sällan. Både jag och Peter var glada över att det hade satt igång, nu var det på riktigt men ändå fick vi fara hem. På vägen hem blev värkarna redan starkare och jag visste inte om det var jag som var larvig eller om det verkligen skulle göra så ont. Värken i ryggen var sjukt tung och ihållande. Det är en konstig smärta, där något som gör så ont helt plötsligt försvinner. Det är en smärta som inte går att jämföra med något annat. Duschning och värktabletter var inget som fungerande som dämpning så det blev ett besök till min mammas badkar. Peter tog hand om mig och tömde och fyllde på med nytt vatten medan värkarna kom tätare och tätare, det var så mycket lättare att hantera de under vattnet. När vi kom hem kände jag att jag inte klarade av att vara hemma mera. Vi tog våra saker ytterligare en gång och for in.
När vi blev mottagna av barnmorskan Ingela så var klockan 22 på onsdagskvällen den 2 januari. Hon tog ytterligare en CTG -kurva och den visade på tajta värkar och jag blev erbjuden att bada. Jag var öppen 3 centimeter. Eftersom värkarna var så tajta så rörde hon runt lite extra för att det förhoppningsvis skulle skynda på processen. I badet blev värkarna värre och värre och helt plötsligt så ändrades Peters ansiktsuttryck. Jag såg på honom att han blev illamående och han pekade ner på vattnet som hade blivit grumligt. Mitt vatten hade gått och Ingela kom in och erbjöd mig att komma och andas lustgas. Hon kände på mig igen och under badandet hade jag öppnats ytterligare. Jag var nu öppen 5 centimeter. Det här gick fort. Lustgasen hjälpte inte mycket till en början och jag blev arg, Peter skötte mängden lustgas så han skruvade upp den till 100 procent och då blev jag helt borta. Jag började skratta och jag kommer ihåg hur smart jag tyckte att jag var för att jag förstod varför en tjej hade pratat om smurfar på sin förlossning. Lustgastubens pump var blå och såg precis ut som en smurf. Vi väntade på läkaren som skulle komma in och lägga epiduralen. Det tog en evighet kändes det som. Försökte planera ut hur många värkar till jag skulle behöva stå ut med inom loppet av en kvart. Insåg att det skulle vara alldeles för många. Barnmorskan ville ta sin rast men jag vägrade släppa iväg henne. Jag hade fruktansvärt ont och skrek gång på gång om hur jag skulle dö om hon lämnade mig. Värkarna blev om möjligt ännu tajtare och barnmorskan fick helt enkelt stanna kvar. Epiduralen las och jag ryggade som en katt, precis som de tjatade om. Smärtan av nålen som stacks in i ryggen var ingenting jämfört med den jag redan upplevde. Barnmorskan envisades om uppförsbacken jag skulle andas mig igenom för att sedan lugnt få åka utförs när värkarna avtog. Jag fick bara ondare och ondare och skrek frågande när de jävla nedförsbackarna skulle komma.
Peter hade tjatat och tjatat om hur jag skulle spara ut naglarna men det var något han ångrade under förlossningen. Där stod han och baddade min panna i det tydligen iskalla rummet. Jag svettades som en tok och stack in mina naglar djupare och djupare i hans armar. Han hade inte direkt läge att klaga på smärta av ett par fingernaglar så han fortsatte att pucha på mig när jag gång på gång skrek att jag skulle dö och inte orkade något mer. Helt plötsligt kom det ett otroligt stark tryck neråt och jag kände att det inte gick att stå emot att krysta, något jag absolut inte fick göra eftersom kanten inte var helt utplånad. "Försvinn då kantjäve!" var orden som ekade i rummet. Eftersom att det hade gått så fort så hann inte epiduralen värka så jag fick klara mig på lustgasen. Kanten försvann och jag krystade. Jag krystade för fullt och på något sätt så var det otroligt skönt att få jobba med den tunga smärtan. Barnmorskan pratade om att håret syntes. Jag krystade ännu hårdare och helt plötsligt så rann det till. Jag hann ha krystvärkar från 01.40 till 02.02. Det hade gått fyra timmar sedan jag var öppen 3 centimeter och nu låg en liten bebis mellan mina ben. Peter fick klippa navelsträngen och både var nyfikna på vem det var som hade anlänt.
På vägen till bröstet fick vi veta att det var en liten flicka. Känslan som strömmade genom kroppen var otrolig. "Jag har fått en dotter, VI har fått en dotter"
Hon vägdes och mättes medan jag fick krysta ut moderkakan. Barnmorskan satte upp flickan på 4050 gram och 51 centimeter lång på mitt bröst och hjälpte till med amningen. Jag hade spruckit för lillan hade armen runt huvudet på utvägen. Jag skulle sys. Det tog 45 minuter att sy och det visade sig även att ett blodkärl hade spruckit på insidan. Ett stort och smärtsamt blåmärke påpekade Ingela gång på gång.
De erkända mackorna togs in på rummet. Jag åt för fullt och använde de rosa servetterna. Jag tog även Peters mackor. Innan vi skjutsades över till BB fick vi utvärdera förlossningen. Ingela beskrev den som en snabb och smärtsam förlossning och jag hade genast glömt bort hur ont det verkligen hade gjort. Jag var bara så lycklig, vi hade fått en liten stjärna. Vår lilla Tilde.
Värkar
Jag har värkar så in i helvete. Nu gör det ont. Vissa får de visst i ryggen och det är där de befinner sig.
Fy fan så smärtsamt. Efter att ha sovit noll inatt och haft regelbundna värkar med 3 minuters mellanrum i 6 timmar så tyckte förlossningen att vi skulle komma in.
Värkarna syns och de kommer regelbundet men jag är bara öppen en centimeter så det här kan ändå ta ett tag trots de intensiva värkarna som nu börjar komma mer sällan och göra ondare.
Aj och Aj är det enda jag kan säga! Peter är och hämtar Pizza så nu ska jag äta. Sen ska jag till mamma och låna deras badkar. Har hört talas om att det ska vara skönt.
Håll tummarna för att något händer snart så att man slipper gå och ha så här ont i något dygn!
OO.. nu kommer det en till..
Vi klarade det!
Vad roligt med alla kommentarerna som ni bjudit på. Känns som att ni har hjälpt till att hoppas med oss att den lille store skulle hålla sig. Det tackar vi för!
Har möjligtvis Helena fått sitt lilla bus? Någon som vet?
